Onsdagens förmiddag var vikt åt fotografering av vanligt förekommande japanska företeelser (jodå, bilder kommer så småningom, det blev några stycken, ehrm). En hel del foton togs och jag undrade varför alla japaner hade så bråttom just denna dag - de sprang folk förbi mig hela tiden... Nåja, det funderade jag över tills dess att jag noterade att de sprang, för att inte vara i vägen för mig! Mycket sympatiskt (men svårt att fota folklivet då). Efter fotandet gick jag med de två "medföljande personerna" (accompanying persons) till det stoooora elektronikvaruhuset. Priserna var betydligt billigare än här (minst 1/3 + 5% rabatt eftersom det blev tax free), inget inhandlades dock eftersom jag ville läsa på och kolla svenska priserna. På eftermiddagen var det min handledares tur att hålla sin presentation och sedan gick vi alla och åt oerhört mycket mat på en japansk restaurang. Med kackerlackor på golvet. Nåja, enligt myrmodern har jag en plåtmage (och köket, som man såg från borden) var då rent och snyggt.
Ett litet nätt övergånsställe i 30 m:s-klassen:
Intill övergångsstället stod också en (buddhistisk?) munk, som lät som en digeridoo när han bad, han tycktes inte ha något emot att bli fotad i alla fall =)
Så här såg det ut vid alla elstolpar i Osaka - pax inte vara japansk elektriker (men ännu mindre japansk fönsterputsare - 53 våningar någon?):
Torsdagen gick vi tillbaka till elektronikvaruhuset och jag handlade en del. En i-pod (nano, 3rd generation) till sambon och en kompaktkamera till oss båda (ja, en gemensam alltså). Efter låååångt övervägande blev det en Nikon Coolpix S51 (till bra pris). Eftersom jag har min digitala systemkamera kände jag inget behov av bra zoom, och Nikon brukar ju göra bra produkter. Dessutom var det den absolut snyggaste kameran, i metallic-vinrött. Den ska få bo i min handväska jämt och få följa med på allt där min systemkamera är för klumpig. För övrigt fungerade inte mitt visa-kort att handla med (suck!) så nu har min bank (Nordea) fått sin sista chans. De bara strular - jag kan t.ex. inte heller använda kortet och handla på nätet, och de kan inte heller ge information om de mest grundläggande kundtjänsterna (d.v.s. deras eget kontosystem). Inte heller får jag någon ränta att tala med, så nu blir det ICA-banken och deras (rosa) mastercard i stället.
På elektronikaffären sökte jag länge efter drinken som skulle innehålla det här jätte-drinkparaplyet, men utan lycka :/
Efter shoppingturen gick vi och lyssnade på H:s presentation som gick mycket bra. De flesta av de övriga presentationerna var också intressanta. Dock var det ("Som vanligt") en japansk läkare med, som ine behärskade engelska och som inte heller hade gjort en studie utan enbart ägnade sig åt en fallbeskrivning... Tyvärr var presentationer (och postrar) av denna typ alltför vanliga under den här konferensen och det drar verkligen ner betyget, tyvärr :/. Att låta alla som skickade in abstract vara med är ju behjärtansvärt men inte ändamålsenligt och ger ett ganska mediokert resultat.
På kvällen firade vi sista dagen i Osaka med att äta underbart god (läs: västerländsk ;) mat på en australiensisk restaurang där servitörerna kunde engelska och även menyn var på engelska. Efterrätten med chokladkaka+vaniljglass+chokladsås+vispgrädde på höjden gick inte av för hackor heller.
Fastän jag jobbar på ICA kan jag inte rekommendera ICA bankens kort. Tyvärr! Det är usel kundservice när man ringer dit och dom har inget bankkontor man kan gå in på heller om något skulle strula till sig (som när jag råkade spärra mitt kort genom att trycka fel kod). Då är man helt låst.
SvaraRaderaJag har bytt till Länsförsäkringar bank, för dom hade samma ränta på vanliga sparkonton som ICA banken, dvs bra ränta. :)