Januari var månaden då jag började arbeta kliniskt igen efter flera månaders heltidsforskning. Jag trivs bra på Kirurgen där jag var då och får många uppskattande ord från de andra i personalen, som verkar trivas med mig. Jag tycker för övrigt att kirurgavdelningen är rena semestern som arbetsplats jämfört med att ha 26 strokedrabbade patienter med större eller mindre grad av afasi att ta hand om.
M tentade av sin sista prekliniska kurs och allt tog fart igen efter julledigheten. Nyårsafton hade vi en trevlig fest med goda vänner hemma hos oss, och sedan tillbringade vi större delen av vår ledighet framför tv:n och vårt Wii i gott sällskap med Mario.
I slutet av februari förlovade vi oss - en härlig upplevelse. Förlovningsmiddagen intog vi på Tapas, underbart god mat och gott vin. Sedan väntade rephelgen i Vindeln med Snösvänget. Vännen E utbrast när vi kom innanför dörren "gissa vilka som har förlovat sig" - M och jag tittade förvånat på varandra innan vi insåg att det förstås var E och hans R, och enbart en slump att vi hade gjort det kvällen innan ;).
I februari var också M på sin första riktiga utplacering, medicinkliniken i Sundsvall. Jag åkte ner över helgen och vi gjorde stan och Birsta grundligt (man såg botten i plånboken därefter...) Mina föräldrar hängde med, när inte myrmamman lagade god mat. Mammas köttbullar är jag helt ointresserad av, men mammas köttfärssås och spaghetti, det är grejer det!
Mars inledde vi med att fira 50-årsdag. Våra vänner fick gissa vem som fyllde vad - en av gissningarna var 24+25 år?! Jag lärde mig äta oliver så plötsligt åt vi det lite nu och då. I mars bytte jag arbetsplats (det var inte sista gången för året direkt) och hade förmånen (?) att arbeta på ortopeden under både sportlov och påsklov (tro mig, en ofantlig mängd människor ramlar ute i skidbackarna just under de veckorna ;). Efter kirurgi- och ortopediplaceringarna känner jag personalen på akuten väldigt väl (och de mig) - och jag trivs mycket bra där. Påsken firade vi hemma i Umeå i lugn och ro (till myrföräldrarnas besvikelse) - vi var dock väldigt nöjda med det valet och hann vila upp oss lite innan våren tog fart. Vintern slaskade så till den milda grad att vi aldrig hade möjlighet att åka i väg och åka utförs. Besvikelse!
April innebar ännu en ny arbetsplats, och kunde efter den månaden konstatera "aldrig detta arbete i Umeå". Min handledare, A, var dock toppen! M flyttade in på min arbetsplats och började skriva sitt projektarbete om dödsorsaker bland dementa. Annars var april snarast månaden före vårstormen.
Studentorkesterfestivalen, STORK, utspelade sig i Uppsala i maj och där var vi tillsammans med Snösvänget. Trots att jag sagt att vi ville spela mycket och överallt fick vi bara två spelningar... En hel del gamlingar var också där till glädje för oss alla. I slutet av maj har vi också en fysikgrändsspelning, precis som det ska vara. Min fjärde arbetsplats för året är geriatriken, det är skönt att komma någonstans där man känner sig hemma. Jag inser också att rehabilitering inte är något stort intresse hos mig - därmed inte sagt att jag inte inser vikten av god rehabiliterin (i alla åldrar), och gläder mig åt att så många andra intresseras av det. M suckar över sitt projekt och längtar efter att få jobba. Samma arbetsplats som ifjol, men lite ångrar han allt att han inte ens sökte sommarjobb på ambulansen. Jag köper joggingskor och en pryl till min i-pod som berättar för mig hur fort och långt jag springer. Skoj, men tyvärr blir jag förkyld och tappar farten. I slutet av maj åker jag till Norge på en gerontologisk konferens där jag är inbjuden talare (!) - jag berättar förstås om depressioner hos de allra äldsta och att de naturligtvis ska behandlas.
Juni innebar två studenter, en i Älmhult (eller snarare Växjö) och en i Sundsvall - och därmed också ett väldans hattande runt Sverige. Jag noterade både att man kan boka tågbiljetter till fel dag - då blir det dyrt och att det ibland regnar även i Stockholm - samma dag. Värmeböljan i Älmhult följdes raskt av stormvindar, och M och jag bestämde oss för att aldrig använda partytält! I Sundsvall var det däremot kallt också och inte bara blåsigt. Jag fick äran att ta de officiella bilderna till min tremänning E:s tackkort - nervöst men det gick bra! Jag har ny arbetsplats igen, Kardiologen, där jag trivs som en myra bland barren. En viss pre-semesterförvirring har jag dock och all information tycks gå in genom ena örat och ut genom det andra. Akuten är mitt andra hem fortfarande och nu får jag även jobba natt ibland - inga problem för min del. På nationaldagen cyklar jag till Gamlia och lyssnar på hemvärnet som spelar där (M spelar förstås). Midsommar är lugn och stillsam, M jobbar och jag jobbar inte. M är tillbaka på sitt gamla jobb och cyklar ett par mil om dagen (ibland tar han dock bilen, eftersom sommarens väderlek - regn - gör sitt intåg redan i juni). Med tanke på det dåliga vädret bestämmer vi oss för att åka till Kreta och bokar raskt biljetter. Tur! Eftersom vädret inte blir bättre... och därmed priserna inte billigare. Innan allt detta hinner M redovisa sitt projekt och blir godkänd. Skönt!
Juli innebär mest jobb för oss bägge. Nackdelen med att jobba i juli är att alla pratar om sin semester när man själv har en evighet kvar tills dess. Inget hinner vi göra på fritiden heller eftersom våra scheman verkligen inte passar ihop. Jag är dessutom alldeles för trött efter allt jobbande och alla nya arbetsplatser under våren. Det känns underbart att få vara 3 månader på samma ställe! Vi får en ny hobby - World of Warcraft - som tar mycket tid men som vi bägge gillar. Tack och lov för regnet så man inte behöver ha dåligt samvete för timmarna framför datorn.
Augusti inträder och därmed också vår semester, inte en dag för sent! Några dagar spenderar vi hos myrföräldrarna innan vi åker vidare till Kreta. Gemensamt tas beslut om att det nu får vara slut på charterresandet. Jag uppskattar det inte utan känner mig enbart besvärad när vi utnyttjar turismen/de som arbetar med turism (eftersom det inte riktigt verkar uppskatta sina jobb/turisterna). Veckan är dock toppen - soligt och varmt alla dagar. I år bränner vi oss inte, eftersom vi lärde oss något i Bulgarien i fjol. Myrpappan säger när vi kommer tillbaka "så brun har jag aldrig sett dig förr Myran", så det var ju roligt. I augusti döps lille A, släktens färsking en härlig sensommardag. Lite shopping på IKEA hinns också med - tack och lov för presentkort!
Däremot ser ingen på jobbet att jag är fantastiskt brun (för att vara jag) utan alla frågar om jag inte ska ha någon semester när jag kommer tillbaka i september... September går även det i arbetets tecken (som hela året). M startar termin 7 och allt är, ja som vanligt. Spexsäsongen drar igång och orkestern, med M som kapellmästare, jagar trummisar med ljus och lykta. Jag gruvar mig för att gå tillbaka till forskningen i september och M jobbar extra stup i kvarten. Jag klarar av höstens första (sista?) förkylning och feber, 40° - som vanligt. (Jag är högtempare, absolut inte smärttålig och gräsligt pesimisstisk, för er som vet vilka som berättar om motsatsen ;).
Oktober är en underbar höstmånad och frosten kommer tidigt. Eftersom jag forskar nu har jag tid att vara ute och fota vilket jag uppskattar. Jag höstfixar hemma och allt mysljus kommer fram igen. Hösten visar verkligen sin vackraste sida och jag njuter i fulla drag efter den stressade sommaren. I oktober blir jag också tillfrågad av Stämpelgården om jag vill vara med i deras designteam - och det vill jag förstås. Spexorkestern, som till sist funnit sin trummis (eller trummisen funnit sin orkester?), börjar repa. Vi fotas till programbladet: obotliga orkestern - spelar sjukt bra, lyder vår (svårslagna) paroll.
I november har spexet premiär, Aïda, nubiens norrländsktalande prinsessa gör scendebut (och många med henne). Själv gör jag mitt åttonde spex i rad och får min andra Kuno. Om vi gör något annat i november än spexar och dito - repar, så har jag helt glömt det. Varje dag (nästan) i spexveckan proppar vi (p)Ägget full med musiker de flesta dagarna på väg till spexet, vilket vi tror är uppskattat men lyckas också få parkeringsböter (vilket på intet sätt är musikernas fel). Varje dag äter vi på sedvanligt sätt skräpmat till middag. Spexet har dock missuppfattat att vi vill göra det, och har en mycket ambitiös shop med "dagens rätt" för att orkestern ska slippa skräpmaten... Myrföräldrarna kommer upp och tittar på spexet (det sjunde för deras del, de tittade inte ifjol, eftersom de redan varit uppe i Umeå två gånger i november då), och myrpappan tycker det är så bra att han inte ens somnar. Vi bjuder på Rivierakyckling (eftersom det är svårt att gå ut och äta i Umeå, en söndag, vid tretiden på eftermiddagen) som vi alla tycker är gott. Myrmamman vill till och med ha receptet!
I december är M är utplacerad, vilket gör att allt julmys försvinner. En enda gång dricker jag glögg. Lussekatter bakar jag i alla fall, en fylld sort med mandelmassa och rivet apelsinskal också som är riktigt smaskig (men inte liknar de myrmammans vackra bakverk inte!). Inte ökar julstämningen av att snön smälter och ishalkan dyker upp. Jag erkänner för mig själv att jag är gammal och köper ett par broddar. Jag köper ett par nya vinterstövlar och ett par vinterkängor också, men det har mer med behov att göra. Mina gamla vinterkängor har nämligen hål i sulan (2,5 cm tjock), så man blir blöt om fötterna när man går i vattenpölar (och vattenpölar, det är det gott om). December inleds dock egentligen med att jag åker till Stockholm för att föreläsa om min forskning. Då lär jag mig om inte annat att det är svårt att beräkna hur mycket information man behöver (i powerpointform) för att täcka 2x45 minuter i föreläsningstid. Mycket, är svaret för den som undrar. Julklapparna handlar jag i god tid och idén till M:s föräldrars julklapp är så bra att vi kopierar den åt myrföräldrarna. Som vanligt är jag dock ute i sista minuten med inslagning och julklappsetikettstillverkning...
Låter som att ni har haft ett händelserikt år! :) Härliga kort med i inlägget under!
SvaraRaderaKul läsning, det låter som ett intensivt och väldigt levande år!
SvaraRadera*
Instämmer i att dina kort är jättefina och färgsprakande!
Jag blev matt bara av att läsa! :)
SvaraRaderaKul att få läsa ditt år i korta drag! Verkar som ett riktigt händelserikt år för dig!
SvaraRadera