"Tillbaks på ruta ett"

(nejdå, jag är inte så förtjust i Patrik Isaksson, men lämpligare titel får man leta efter).

Spelning idag, och så var det mesta som vanligt igen (hmm, jag testade inte det "allra" sista, tordes inte riktigt). Så nu är jag som vanligt igen (?). Det kändes ändå bra att ha tagit beslut redan innan (för en gångs skull så har jag ju tänkt, i stället för att bara göra). Spelningen gick riktigt bra faktiskt, trots att nummer 45 var med. Jag förstår inte varför den ska vara så svår - men jag tror jag har lärt mig koppla bort att sången inte låter så vacker, och koncentrar mig mer på musiken nu. Det är trots allt en sak att dansa och en helt annan sak att spela. Åtminstone ett helt annat tänk. (Fast det var rätt skoj i låt 51, då jag spelade efter hur Sparketten dansade, mer än vad jag kollade i noterna - för det är en låt jag verkligen "know by heart"). För er som inte vet (alla?) så spelar jag tvärflöjt i en studentorkester - Snösvänget). Hur som helst, ibland känner jag faktiskt att jag lärt mig något sedan jag började spela i fjol vår vid den här tiden (börja aldrig spela i en orkester som har mottot "fort och starkt" om du aldrig spelat i en orkester förut och dessutom är nybörjare på ditt instrument) - fast ibland känns det som om jag inte lärt mig ett dugg! ;) Roligt att spela var det också! Jag lyckades träffa på Hemvärnets musikkår Umeå också, och oj vad det ryckte i drillflicke-tarmen (armen?) när jag såg och hörde dem... Speciellt när deras dirigent sa att alla var välkomna att spela med dem! Ojoj, nåja jag hinner väl knappast. Dessutom är ju bästa K:s M (varför heter halva min bekantskapskrets något som börjar med M?) med, och han vet ju lite väl bra hur jag spelar. *huh* Men roligt skulle det vara - jag gillar ju marschmusik.

Nej, nu ska jag nog se om jag kan skapa några kort till vänner som snart tar examen - fick lite inspiration av Ellisons blog. Jag tror de två översta LO:sen skulle fungera även som kort.

Over and out.