Jag går förbi

några fint sminkade och parfymdoftande unga kvinnor och funderar sedan lite över det glamorösa läkaryrket. Jag saknar att klä upp mig, jag saknar smycken, smink och fina detaljer även till vardags.

När jag började jobba fick man fortfarande ha sina egna kläder, det uppskattade jag, det kändes mer personligt men, såklart, jag förstår hygienperspektivet. Och allergiperspektivet när det gäller parfym. Mycket smink är inte så kläddsamt till sjukhuspyjamasen (och det har jag egentligen aldrig varit så väldigt förtjust i, det är mest jobbigt att ta bort på kvällen). Men, örhängen, och strumpor. Där kan jag välja fritt!

Jodå, visst kan jag klä mig fint på morgonen innan jobbet och ha på mig de kläderna sedan på kvällen, men, tja, det känns inte helt meningsfullt faktiskt.