Ibland blir jag så glad, på tisdagskvällen var det dags för årets uppsättning av spexorkestern att fixa sin klädsel och vi bjöd in dem till oss. Så långt, inget anmärkningsvärt. Det som var alldeles extra underbart (speciellt när man är van en studentorkester där samma personer dyker upp varje gång... :/) var att alla dök upp! Det gick bra att stuva in alla elva i vårt kök (hjärterum, stjärterum...) och kakan räckte (fast så stora bitar fick vi ju inte förstås ;)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar